Intervju med Björn ”Björne” Carlsson – A-tränare, banbyggare och ryttare

Hej Björn, idag den 12 juni 2022 möts vi på Karlskrona Lyckå Ridklubb där du är banbyggare för helgens tävlingar. Vi passar på att ställa lite frågor till dig!

Vilken är din häftigaste hästrelaterade upplevelse?

Dels var det när jag vann SM 1982 på en häst som hette Speculation som var rätt så ung då. Det var en som jag red åt här från Karlskrona som hade Speculation och som jag sen köpte loss. Det är nog det häftigaste. Sen har ju Speculation varit med i rätt många nationshoppningar.

Sen hade jag en annan häst när jag var här i Karlskrona som hette White Tuman som var en väldigt speciell häst, han var en blandras av Clydesdale och fullblod så han hade jätte stora hovar och stort hovskägg som vi fick klippa ner. Han red jag på Scandinavium och det var väldigt häftigt när han fick dundra in där, den klumpen.

Vill du berätta lite om din stoltaste presentation?

Det är nog mina barn!

Sen är det nog dessa uppfödningarna som vi har haft, vi har ju haft en hel del som vunnit breeders och nu har vi ett helt gäng som är kvalade till Falsterbo Horse Show och det tycker jag är en sån presentation som jag är väldigt stolt över. Speciellt att vi också kan återupprepa det igen och igen och få med hästar till Falsterbo, Breeders och så vidare. Det tycker jag är ett tecken på att vi gör rätt.

Vilken har varit din bästa placering?

Det är nog någon internationell placering utomlands som jag har varit rätt glad för att ta men annars är det nog den SM vinsten. SM vinsten var rätt så stor, det var i Helsingborg inne i parken så den var väldigt häftig. Sen tror jag nog att jag har 5- 6 SM placeringar. Sen var det också häftigt när jag vann en Grand Prix i Strömsholm som var rätt så stor den också.

Hur ser en vanlig dag ut för dig på jobbet?

Ja, en vanlig dag på jobbet är ju att jag är runt och har mycket träningar. Sen har vi ju våra hästar hemma som vi tränar, onsdagar och torsdagar har vi hoppträningar med dem. Vi har ju 12 hästar som ska ridas igenom regelbundet och hoppas dem dagarna. Sen håller jag träning nere hos Maria Gretzer på torsdagen också. Sen är det banbyggeri på helgerna, nu har jag dessutom byggt lite mer än jag brukar göra. Jag vill inte bygga för mycket, när man bygger mycket är man också borta mycket och det vill jag inte. Sen har jag och Maria några projekt ihop där vi har hand om en stor grej i Danmark som vi har två gånger på hösten och två gånger på våren. Den tar ju också en del tid.

Det är det och sen såklart se till att allt fungerar hemma, fodra, mocka och ta hand om hästarna.

När det kommer till banbyggeri, vad är det du gör som banbyggare och vad är
det du tänker på vid planering av en bana?

Först och främst ska banan vara rytmisk och harmonisk för ryttaren att rida så att det inte blir kantigt. Sen ska den vara utvecklade, speciellt för dessa yngre hästarna så att det inte blir att dem hoppar dåligt, blir spända och rädda och därmed får en dålig erfarenhet. Sen ska det dessutom vara en vacker bana, det ska vara snyggt för de som rider och de som kommer hit och tittar. Sen ska allt stå rakt och då krävs det en hel del mätning. Står det inte helt rakt är det ju alltid någon som kommer kommentera det. Man får ju ha det lite huvudet hur hästarna hoppar och hur många meter, ibland decimeter, det ska vara mellan hindren. Sen hoppar också alla hästar olika på olika hinder, ibland kan det också vara lite ojämnt på underlaget som kan påverka. Det ska dessutom vara ett lagom utslag, har det varit en bra banbyggare på de lite högre klasserna är det lika många felfria som placerade. Men i de lättare klasserna så gör det inget om lite fler blir felfria för det känns lite taskigt att bygga banan så svår att de knappt tar sig igenom den. På pingsttävlingarna i Karlskrona är det ju en väldig blandning. Det är en 3 stjärnig tävling, och det är en stor variation mellan ekipagen. Det finns en del som kanske inte riktigt är redo för den klassen, men de vill ju rida på dessa banor och det är fullt förståeligt.

Vilket är det häftigaste stället som du byggt bana på?

Breeders på Flyinge var rätt häftig, sen har jag byggt något SM som också blev häftig. Helsingborg har ju också ett häftigt ridhus att bygga i. För ett par år sedan byggde jag också alla banorna för unghästarna på Falsterbo Horse Show. Det är rätt häftigt att bygga där på den stora gräsbanan. Sen är det också så trevligt att komma till Karlskrona och bygga, särskilt nu när det börjar bli riktigt ombonat och trevligt med utbyggnad av ridhus och dylikt. Det är ju lite som att komma hem när man kommer hit, jag har ju drivit ridskolan här förr i 11 år innan jag flyttade till Värnamo. Min dotter Sandra är ju till och med född här och har sprungit här på klubben och ridit på ridskolan. Jag var ridskolechef från 1975. När jag vann SM så var jag ju här och då hade vi ju lag i elitserien med många bra ryttare på hög nivå. När jag kom ner hit så hade det stora ridhuset precis börjat byggas, vi hade ju till en början lektioner uppe i nya stallet på logen. Jag hade mina stjärnhästar ståendes i det lilla “skjulet”, Gröna Lund.

Har du haft några speciella motgångar?

Ja, de största motgångarna är ju alltid de tragiska grejerna. Maggan, som kommer från Karlskrona, gick bort för 11 år sedan och det tog väldigt hårt. Sen finns det också hästar som har betytt mycket som vi har fått ta bort. Annars har jag också haft vanliga motgångar som alla andra. Speculation, som jag vann SM med, hon var ju med i landslaget och vi var runt i England, Tyskland och så vidare. Så fort hon var frisk och igång skulle vi vara med i laget, men tyvärr höll hon inte och det blev mycket att pyssla med henne. Det blev ju då också alltid tungt när man skulle få igång henne igen. Det är ju skador på hästarna som är tuffa motgångar, det tar ju tid att komma tillbaka och bygga upp igen.

Har du något tips till alla ryttarna där ute?

Mitt tips är att inte ha för bråttom upp i klasserna, utan rida de klasserna du och din häst är mogen för. När det kommer till att matcha en häst får man ibland gå ner i klasserna och växla därför att inte bara trycka på. Många ekipage pressar upp i klasserna för att sedan få problem med stopp, rivningar och så vidare. För att lösa det problemen går det inte att bara fortsätta hoppa högt, utan man måste gå ner i klasser. Så håller ju vi på med våra hästar, även om vi inte alltid har problem med dem, utan för deras skull. Sen att man ser till att se på tävlingarna, speciellt dessa pingsttävlingar, och följa ekipagen och se hur de gör och hur de hanterar situationer.